"Saga visar vägen "

ÅSS-kören

mailkontakt

Vi får en hel del mail till ÅSS. Här är tre exempel på hur dessa kan se ut. Har du själv tips, tankar och åsikter som du vill ge delge oss är det bara att maila till angestinfo@goteborg.se

1.       "Hej ÅSS!

Är en gammal "tant" på 77 år. Vill tacka för all fin information jag får av er. Jag bor en bit från "stan" så jag kommer inte dit så ofta, men de är otroligt vad mycket bra aktiviteter det finns att ta del av. Har haft panikångest och varit jättedålig men nu mår jag bra. Fick panikångest långt innan den fanns (?), åtminstone var det ingen som pratade om den, jag var den enda som hade detta hemska.Tänk om ÅSS hade funnits då. Nu kan vi läsa om andra som har likadant, man är inte ensam längre, och det finns hjälp !

2. "Tack för alla bra tips om föreläsningar, artiklar mm!

När jag läste artikeln om körsång så tänkte jag att det skulle vara kul med en ÅSS kör där alla kan vara med. Sjunga och ha kul utan krav på prestation.

Vet inte om det kunde vara något. Jag har deltagit i målarkursen i höst och tycker det är kul att träffa andra i samma situation och göra något roligt. Det blir en positiv gemenskap där man har fokus på något annat än sin ångest och samtidigt kan känna sig trygg med att alla förstår hur man har det.

ett litet förslag till er verksamhet kanske "?

3."Jag tycker era majlutskick är suveräna och hoppas att ni fortsätter på samma sätt. Skäms för att jag inte sagt detta tidigare men jag gillar verkligen era utskick. Tycker ni dammsugit stan på "rätt saker" vad det gäller hälsoaktiviteter"

Allt gott!

Tankar inför 2012

Tid plus tragedi = humor. Det var Woody Allen som sa det. Det är jag som tänker nämnda meningar när jag sitter och blickar ut från ÅSS kontor på ett regngrått Järntorget de första stapplande dagarna på det nya året 2012. Woody Allens citat fångar in en hel del av mitt eget liv och mina egna erfarenheter jag gjort under mitt första halvår som informatör på ÅSS. Att vara ute och föreläsa om ångestproblematik och ta mot folk på vårt kontor tre trappor upp på Järntorget 7 ger både insikter och utsikter. Behovet av tröst, att få prata och synliggöra sina känslor är oändligt. Vad som däremot är lösningen på dessa problem vill jag inte ge mig in på. Där tror jag man måste navigera och hitta sin egen väg. Svårt. Men humor kan då exempelvis vara en väg. Ja, det har vart min väg.

Att ha ångestproblematik är allt annat än roligt. När du exempelvis får en panikångestattack så hjälper det inte hur många humorvalörer du har på din skala. Men. Och det är ett ganska stort men. Är det något jag själv blivit hjälpt av och som jag tycker mig ha sett under tiden på ÅSS är att humor sakta kan vara ett vapen att bända upp ens problem och göra allt tydligare. Med tiden ökar ditt fokus, kikarsiktet blir tydligare, du kan börja ta på dina problem och sakta öppna den ångestfyllda dörren. Ut eller in. Tiden plus tragedin blir till slut, om än möjligen inte ett gapflabb, ett muskedunder att ta fram ur garderoben vid behov. Att "älta" är ju ett uttryck som det ses ner på i dagens KBT-fixerade värld. Allt ska gå snabbt och leda från punkt a till b. Kanske det snarare handlar om hur vi ser på våra föreställningar, möten med människor och känslor såsom humor t.ex ? Att vi helt enkelt måste börja älta "rätt" och se på människan som ligger där i rännstenen på ett mer nyanserat sätt ? Först då kanske saker och ting kan börja förändras. Skulle du som läsare nu vill byta ut humor mot någon annan känsla som fått dig genom natten som John Lennon sa så varsågod. Att möta sitt inre barn, gnällkärring, krokodil eller whatever och treat her with kindness då. Kan det vara ett nyårslöfte inför 2012? Kanske det får bli mitt. Allt med förhoppningen om att året som ligger framför er kommer bli glimrande.

Calle Falksten – Informatör på ÅSS

ÅSS-figurerna skickar en hälsning!

Posted by Daniel Karlsson 

Hjälp till med vår ångestfilm!

Vi ska uppmärksamma ångest - och vår förening - genom ett filmprojekt. Tre filmer om de tre vanligaste ångestsyndromen - social fobi, paniksyndrom och GAD - ska vi producera. Du får väldigt gärna vara med och komma med synpunkter. 

https://plus.google.com/u/0/b/101269458043736606110/101269458043736606110/posts/NDJdtiEr963

Posted by Daniel Karlsson 

Ångest - SVT

En film om ung ångest, från SVT Play.

Posted by Daniel Karlsson 

Idéer från medlemmarna

Datorkurs

Fråga om nybörjarkurs i Word och digitalkamera (eller grundläggande datorkunskap). Samarbete med något studieförbund?

Logotype

Låta ÅSS logotype synas i "främre" delen av föreläsningssalen. Detta för att den ska synas när vi dokumenterar de föreläsningar vi har.

Variation

Variera föreläsningsdag. Varför alltid ha tisdagar?

Klubb ÅSS

Utveckla torsdagarnas öppet hus. Vi kan döpa om det och ha filmvisning, föreläsning, workshop eller annat förutom fika och samtal som vi brukar ha. 

Medlemmarnas historia

Låta en medlem berätta om sitt intresse eller sin livshistoria. Vi behöver inte alltid bjuda in externa föreläsare. 

Reagera på stängning

Föreningen borde reagera på nedstängning av avdelningar på Sahlgrenska. Eller stöta på NSPHiG. 

Nya medlemmar

Hur nå ut till nya medlemmar? Fler sociala aktiviteter. Annonsering. Större evenemang som är mer än "bara" en föreläsning. En ÅSS-dag? Eller stå på torget i ett tält och dela ut broschyrer, svara på frågor och visa upp oss? 

Webben

Använda webben och Facebook. 

Sociala företag

Undersöka om det finns möjlighet till samverkan med sociala företag. 

Informationscentral

ÅSS som informationscentral. Vilka resurser finns för mig?

Kladdigt

En något mindre viktig med kul punkt som kom upp under medlemsmötet var att maten var mycket god. Särskilt kladdkakan, men den kunde ha varit större. 

Filming 

Vi informerade om vår försöksverksamhet med filming av föreläsningar. När vi filmar eller fotograferar frågar vi givetvis de medverkande. Det är väldigt viktigt att medlemmar ska kunna känna sig trygga hos oss. Under föreläsningar riktas inte kameran mot publiken. Under en filmning av en föreläsning kan dock frågor från deltagare höras. Dessa förutsättningar borde vi bli extra tydliga med innan varje föreläsning, så alla är medvetna om dem. I framtiden kan vi tänka oss att reservera den främsta raden för de som inte har något emot att synas på bild. Men vi måste vara väldigt lyhörda för vad våra medlemmar tycker är okej. Det är de som bestämmer. 

Bakgrunden till denna dokumentation är att vi vill låta medlemmar som mår dåligt kunna hänga med och kunna ställa frågor under föreläsningarna. (Det fungerar om vi använder så kallad "streaming" och sänder föreläsningen direkt. Till exempel via Bambuser.) Dessutom blir ett sådant material värdefullt för föreningen som marknadsförning. Fler får reda på att ÅSS existerar och vi får fler medlemmar. 

Posted by Daniel Karlsson 

Mod att våga visa sig själv och våga tro att det fungerar

I går var det föreläsning med GP:s Sarah Britz hos oss på ÅSS Göteborg. Hon berättade sin egen historia med utgångspunkt från att hon ofta blivit kallad modig. Men det andra kallar mod tyckte hon var dumdristighet eller skal för att skydda sig. Det är modigt att våga visa sig som man är, tyckte hon. Ibland är man svag och ibland kan man inte svaret på alla frågor, men det är okej ändå. 

Den här tanken gillade jag; "Du kan inte göra slut med dig själv. Det är en livslång relation!"

Posted by Daniel Karlsson 

Psykiatrins dag i Alingsås

Torsdag förra veckan (den 6 oktober) åkte jag och min kollega Mona till Alingsås för att andra året i rad medverka på Psykiatrins dag där. Dagen arrangerades i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, Södra Älvsborgs sjukhus, Alingsås kommun och Socialförvaltningen. Vi presenterade föreningen, ångestsyndromen och ungdomsgruppen, hade ett bord med broschyrer och tidningar samt fick möjlighet att lyssna på spännande föreläsningar.

Det första föredraget stod mor och dotter Linda och Felicia Zwamp för. De bjöd på en gripande blandning av erfarenheter och tankar utifrån sin egen situation. Bland annat talade de om den smärta man kan uppleva som mamma när man på grund av psykisk ohälsa inte riktigt klarar av att vara mamma till sina barn, samt smärtan i det omvända, att som barn inte kunna vara just barn till sin mamma.

De talade även om den skam och ensamhet en situation som denna kan innebära. På ett effektfullt sätt varvades berättelser och minnen från Linda, mamman, med hennes dotters minnen och tankar om samma händelser. Trots att de talade om såpass svåra saker, och tog upp starka känslor såsom ilska, ångest och sorg, gick det inte att ta miste på kärleken och respekten mellan dem.

Dagens andra föredrag handlade också om att vara barn och anhörig, och det var Laine Andreasson, drogförebyggare/föräldrakursledare inom socialtjänsten, som talade. Hon berättade mer generellt om hur det kan vara för barn att växa upp med en förälder som lider av psykisk ohälsa och/eller beroende. Hon berättade också om verksamheten SOL - Samtal och Lek - för just barn som är anhöriga.

En viktig del att förmedla till dessa barn kallade Laine de tre I:na: Det är inte mitt fel, Jag kan inte kontrollera det och Jag kan inte bota det. Hon talade även om friskfaktorer och hur man kan upptäcka och hantera barn som har det jobbigt hemma. Barn lär sig ofta att känna av stämningen i sin familj och sedan handla utefter detta. De tar på sig olika roller och blir som kameleonter, t.ex. kan de omväxlande bli som en kompis till sin förälder, en förälder, och så barn igen. Dessa växlingar kan vara svåra för ett barn att förstå och hantera.

Laine talade dock också om vikten att inte tala illa om föräldrarna eller skuldbelägga föräldrarna, utan snarare lyfta fram barnets känslor och ta dem på allvar. Det är viktigt att ta barnet på allvar även när det kommer till dig med förhållandevis små saker, såsom ett litet sår, då detta kan vara ett sätt för barnet att testa tilliten. Vanligt för dessa barn är att de lärt sig att inte prata om situationen, som kan vara en slags familjehemlighet. Det är också vanligt att de blir extra duktiga och tysta för att inte öka sina föräldrars börda. Ofta har de svårt att lita på andra och sig själva, och skilja på verklighet och fantasi. Dessa barn behöver ofta också lära sig att känna efter, sätta ord på sina känslor och uttrycka dem. SOL är ett sätt för dem att göra detta.

Det sista föredraget vi lyssnade på handlade om terapiformen DBT - Dialektisk Beteendeterapi och hur den kan användas för att behandla personer med borderlinediagnos (emotionellt instabil personlighet) och/eller självskadebeteende. Föreläsarna kom från BUP och hette Linda Ödman och Lisa Gärde. De patienter de arbetar med har ofta en diffus jag-känsla och brottas med osäkerhets- och tomhetskänslor. Patienterna har även svårt att hantera och reglera sina egna känslor.

Det som dessa patienter främst behöver är att hitta en balans mellan yttre och inre verklighet, lära sig acceptera verkligheten som den är och lära sig nya strategier och färdigheter så att livet blir hanterbart och värt att leva. Terapin sker både individuellt och i grupp och består av undervisning, samtal, övningar, rollspel och hemuppgifter. Behandlingen pågår under minst ett års tid och en del patienter behöver göra det hela två gånger om.

DBT är en beteendeterapi och beteende ses här som allt en person gör offentligt och privat, inklusive tankar, känslor och handlingar. Dialektik är konsten att diskutera och handlar här bl.a. om att kunna se att två olika, ibland motsatta idéer kan vara sanna samtidigt. Detta är extra viktigt för den här gruppen patienter, då de ofta har ett svartvitt tänkande. DBT har även starka inslag från zenbuddistiskt/österländskt tankesätt, vilket bland annat syns i fokuset på medveten närvaro - extra viktigt för dessa patienter som ofta försöker fly nuet och sina känslor med exempelvis självskadehandlingar. Den österländska filosofin syns även i arbetet med att hitta ett mer ickevärderande sätt att tänka, eftersom starkt dömande tankar brukar skapa starkt laddade känslor.

För min del var det en riktigt givande dag och jag hoppas att vi blir inbjudna att medverka även nästa år!

Posted by vimbai